åtminstone musik

En ny jobbvecka. jag känner mig låst, men vad skulle jag annars göra ?
kedjeröka och dricka för starkt kaffe. Kanske lika bra jag jobbar då, har endå inga pengar kvar.
Det kommer bli torftiga veckor fram till den 25e. Men jag ska nog klara mig.
Mitt humör växlar som aldrig förr nu. Alltså de e nästan så jag blir rädd. Ena stunden skrattar jag tills jag kiknar, nästa känner jag ingenting och efter det slår något hårt och ont andan ur mig.
Jag vet inte vad jag ska känna. Och det känns tomt i huvet.
Ibland är jag så otroligt positiv, det finns fler, livet är underbart, allt är ju helkul!
Sen är allt dåligt, ingen är som han, hösten är här och den är mörk kall och ensam.
Som att jag måste må hyper eller inte alls, som att jag vägrar ligga mittemellan.