......

och jag trodde inte jag skulle gilla dej på det sättet. alltså att jag kunde hänga med dig lite lagom. lite på ytan. men varför gör det då lite ont att se bilder. bilder på dej med ditt ex ? varför skär tanken på dej med någon annan. vi skulle ju bara hänga lite på ytan. du kunde gilla. jag skulle bara vara. och varför skär tanken på att erkänna att jag inte är på ytan längre ? om jag erkänner kommer det störta som ett jäkla flygplan. så känns det. men inte fan e vi på ytan längre. inte jag iallafall. jag är långt ifrån där jag hållt mig hela livet och nu helt vilse. hur gör man ? hur känner man ? hur litar man på någon ?