Tugummi och päronglass

50 kr kvar till den 25e. Det var ju för självklart, ett paket marlboro lights. Hade det varit när jag var liten kunde jag köpt två tugummin för kronan som blev över. Nu kunde jag köpt ett. Men jag får ingen kick av att köpa små tugummin längre. Inte som när man var liten. Så jag tog kronan och medans jag la ner den i plånboken så gick en liten kille fram till disken. Kanske 10 år gammal. "en kula päron" jag stannade upp lite. Där stod jag med mina cancerpinnar och mindes hur det var att bara veta hur päronglass smakade. Inte ha mer aning om cigaretter än att dom luktar illa och att pappa brukade rulla egna på balkongen. Det hela kändes lite sorligt, jag är inte 10 år längre hur ofta jag än brukar skämta om att jag är liten. Kanske ska jag bara ta mig i kragen och växa upp. Sluta gömma mig bakom att jag är ett barn och inse att jag är lika kapabel till vuxengrejer som jag förväntar mig att alla andra i min ålder ska vara.