vart är jag påväg ?

Jag har för fan problem!
Eller bekräftelsebehov ?
Eller närhetsbehov ?
Fast när du är nära så har jag enorma ensamhetsbehov....
och när du är några tunnelbanestationer bort så skulle jag kunna gå vägen hem till dej i natten
bara för att få ta lite i ditt hår och pussa på din nacke...
Men när du håller om mig och säger att du bara vill träffa mig så vill jag springa
springa
springa
långt långt långt
bort från allt som har med förpliktelser att göra
bort från allt som handlar om att någon räknar med mig
Men när du inte vill hålla om mig exakt hela tiden så skär det
som en kniv i magen
och så undrar jag om du tänker på någon annan
och så undrar jag om du har tröttnat på mina tråkiga skämt
och mitt ständiga pratande

Så tar tag i din haka å ser dig i ögonen
och då när dina mungipor dras upp lite och du lutar dig mot mig så att våra läppar kan mötas
då släpper något inom mig
för en sekund känner jag lugn
sen funderar jag på hur många gånger till jag kommer få ligga i din säng
hur många dagar till vi kommer att träffas
veckor ?
månader ?
år ?
nej.
det kommer ta slut.

och sen börjar allting om igen

fan.

det här låter ju inte klokt

sluta tänk
sluta tänk
sluta tänk nu
snälla
snälla du

men det är så svårt att säga åt sig själv