Som att bygga ett jävla höghus

Precis som att bygga ett stort, fett högt hus. Ett jävla hus. Ett fint hus. Ett sånt som man tycker om.

Det börjar med att man ser något och kommer på själva ideen till huset
Det började med att vi såg varandra och ville ses igen

Sen tar det ett tag, det är svårt att få till det, samla material och sånt.
Det tog ett tag, innan någon vågade göra något.
Tittade mest.
Pratatde lite.

Sen jävlar. Då går det fort. Men det är två som bygger och en av dom bygger fortare än den andra. I början är den långsamare skeptisk. Det kommer aldrig att gå om man gör det på det här sättet. Men den idioten som bygger fort får den långsamme att gång på gång förstå att det här kommer gå fin fint.

Till slut har dom båda kommit en bra bit. Båda är nöjda. Det är verkligen så. Tills den som byggde så fort i början kommer med en jävla grävskopa och krossar hela skiten. Och där står den långsamme med öppen mun. Och undrar vad fan han håller på med ?
Den snabbe ger svaret att: vadå ? trodde du det skulle gå ? jag har varit osäker hela tiden....har inte du de ? eller hur kände du ?

Och den långsamme sitter där, och funderar.
tänker
tänker
går igenom
men förstår inte vart det slog slint
för senast dagen innan tyckte den snabbe att huset var så fint
men tydligen
så kan man ändra sig och tappa allt man känner över ett dygn
tydligen kan man över några timmar vilja ha sönder allt som man byggt på